BEDRÄGERIET MOT NÄRBUTIKERNA

Prisgapet mellan köpcenter och närbutiker är idag ca 20%. Men kostnadsgapet är nästan obefintligt. Skillnaden beror istället på ej finansierade rabatter till köpcentran.

I slutändan betalas rabatterna av närbutikernas kunder.

Grossisterna borde vara närbutikernas motpart i prisförhandlingarna mot fabrikanterna. Men istället för lägsta pris väljer grossisterna rabatter till sina köpcentran.

Prisundersökning

EN RAD FÖRKLARINGAR

Idag tar vi konsumenter det för givet att det skall vara dyrare i små butiker. Och vi har skapat en rad förklaringar till detta. Men förklaringarna bygger på en rad missförstånd som gör att vi inte ser bedrägeriet och därmed den verkliga orsaken till oskäligt höga priser.

En felaktig men vanlig förklaring är att små butiker har högre bruttovinst och lägger på mer än större butiker.

Olika påslag kan därmed inte vara orsaken till dagens stora prisskillnader.

Men borde då inte små inköpsvolymer till många små butiker ge högre transport kostnader som fördyrar varorna?

Nej en studie av ICA:s siffror visar att deras transportkostnader till ICA-butikerna är densamma för både stora och små butiker. Kostnaden utgör endast ca 1,50kr per hundralapp i konsumentled. Och detta oavsett om det är en stor eller liten butik man handlar i.

Varför är det då balans i grossistens kostnader för stora och små butiker? Jo de mindre får sämre service.

BILLIGARE SERVICE FÖR GROSSISTEN

A. Grossisten gör en effektiv kostnadsbesparing i att samlasta frysta, kylda och torra varor i samma varubil.

B. Leverans endast två gånger i veckan.

C. Leverans de dagar då transportapparaten är minst ansträngd. Oftast tisdagar och torsdagar.

FÖR GROSSISTEN ÄR DET DESSUTOM EXTRA LÖNSAMT ATT HA SMÅ BUTIKER

1. De är mycket inköpstrogna. De har färre direktleveranser från fabrikanterna.

2. I små orter agerar matbutiken även som fackhandel. De köper då mer av grossistens lönsamma sortiment, t ex husgeråd, skriv-papper, leksaker m.m.

3. Närbutikerna kostar grossisterna liten eller ingen konsult-hjälp. Butikskoncept med utformning av t ex sortiment står köpman och konsumenterna själva för. T ex ICA:s Rimi-koncept har kostat koncernen 3-4 milj per butik.

4. De små är självfinansierade utan bidrag från grossisten.mer av grossistens lönsamma sortiment av t ex Husgeråd, skrivpapper, leksaker m.m.

5. Den lilla butiken är ofta byns eller kvarterets sista butik. Kedjan blir på så sätt inarbetad även hos ”motsträviga” konsumenter.

6. Ortens sista butik hamnar ofta i media. Kedjans namn på den sista butiken har därmed ett reklamvärde för grossisten som inte kan köpas för pengar.

Läsa kostnads intäktsanalys av varu transporter till landsbygden

SAMMA KOSTNADER

Högre kostnader för grossisterna och högre påslag i närbutikerna existerar inte.

Under sjuttiotalet förhandlade grossisterna åt närbutikerna. EPA-varuhusen arbetade med stora volymer men trots det blomstade närbutikerna. Och EPA fick ge upp. Dagens stora prisgap är med andra ord ingen självklarhet.

VARFÖR TROTS ALLT?

Varför är då maten billigare i dagens stora butiker? Jo de erhåller sanslöst sockrade rabatter av fabrikanterna. Den stora butiken beställer som alla andra sina varor från grossisten och betalar fullt grossistpris men får via förhandlingar med fabrikantens försäljare kanske 30% tillbaka av grossistpriset de betalade. Varorna levereras via grossistens bilar men rabatten kommer direkt från fabrikanten till butikens bankgirokonto. Prisgapet i butikernas inköpspriser har ingen motsvarighet i kostnadsgapet för att sälja till många små butiker.

HUR HAR DÅ FABRIKANTERNA RÅD

Hur har då fabrikanterna marginaler med sanslösa rabatter? Jo nu när samtliga grossister blivit gigantiska fastighetsbolag med byggnader och butiker i köpcentran vilka drivs av grossistfinansierade franchisetagare. Har man passat på att i smyg ändrat inköpsvillkoren till nackdel för mindre butiker på följande illvilliga sätt.

Märkesfabrikanterna erbjuds att sälja sina välkända produkter till fantasipriser via grossisterna om följande förutsättningar uppfylls.

0001. Fabrikanten har en egen säljkår som regelbundet besöker 00000stora grossistfinansierade butiker.

0002. En viss del av fabrikantens vinst på den lönsamma 00000grossistförsäljningen delas ut till de stora butikerna i form av 00000kraftigt sockrade rabatter.

Därmed har märkes fabrikanterna och grossisterna fått ett gemensamt intresse av oskäligt höga priser till närbutikerna via grossisterna.

Närbutikerna har varken makt eller tid att varje gång förhandla med fabrikanterna och måste därför acceptera grossisternas priser utan rabatt.

NAKET PRIS

Inom ICA har direktörer och köpmän diskuterat om man vill ha ett högt eller lågt inköpspris till sin grossist av fabrikanterna. Otroligt nog togs denna debatt vid ett par tillfällen upp av förbunds tidningen.

Följande tidningsklipp visar hur ICA-direktionen och stora köpmän resonerar om man skall ge grossistens inköpare mandat att kräva lägre inköpspriser av fabrikanterna. Göran Nord var då vice vd och högsta chef för inköps politik.

I tredje spalten kan vi läsa följande.

"Distriktordförandegruppen gjorde ett gemensamt uttalande, där den bl a gav ICA Partihandel mandat att förhandla om naket pris, under förutsättning att man också kan hantera prisskillnader mellan stor och liten butik."

Med naket pris menas ett så lågt pris till grossist att fabrikanten inte har extra marginaler att ge till köpcentran.

I sista spalten kan vi läsa följande.

"Nord menade att det är en viktig policyfråga som nu diskuteras med övergång till ett system som selekterar priset mellan stor och liten köpare. Men de selektiva rabatterna kan inte längre vara 10 - 40% man måste ned till betydligt lägre nivåer."

Med selektiva menas här de särskilda rabatter som fabrikanterna ger till de stora butikerna.                                                                               

Göran Nord ville ha mandat för lägre inköpspris direkt till grossist men förlorade och fick sparken.

Förhandlingar i de stora butikerna mellan köpman och säljare kostar hundratals miljoner extra att genomföra. Detta jämfört med om grossisterna gjorde jobbet.

FÖRHANDLINGSKOSTNADER

1. Lön och provision till fabrikantens försäljare som genomför prisförhandlingen.

2. Kostnaden för representativ bil och hotellövernattningar.

3. Lön till fabrikantanställda varuupplockare

4. Kostnaden för exponeringsmaterial

5. Kostnaden för presenter och dolda förmåner, t ex konferenser på exotiska resmål.

 

De stora får alltså både bättre service och lägre priser.

BEDRÄGERIET

Avsaknaden av tuffa centrala förhandlingar är ett gigantiskt bedrägeri gentemot de svenska konsumenterna,närbutikerna och en levande landsbygd. Även det största köpcentrats förhandlingar är ju som en flugskit jämfört med, om en grossist skulle förhandla.

Verkligt tuffa grossistförhandlingar med fabrikanterna skulle ge oss lägre priser i närbutikerna än vad vi idag ser i köpcentran. Systemet med lokala förhandlingar döljer nomenklaturens förmåner.

KONKURRENSLAGEN

Enligt EU:s konkurrenslagar skulle det vara förbjudet för ICA och Axfood att investera i egna butiksfastigheter. Men det svenska undantaget från EU:s konkurrensregler enligt punkt 6 innebär att alla grossister har som det heter rätt att bistå enskilda köpmän med butiksetableringar och så kallade finansiella tjänster. I verkligheten innebär det full frihet för samtliga svenska grossister att plöja ned vinsterna i köpcentran och egna butiker. Närbutikerna saknar därmed en oberoende grossist.

Dagens grossister arbetar alla efter samma koncept: Stora egna butiker och skamliga villkor mot närbutikerna. Enfald istället för mångfald.

Om grossisterna förbjuds att etablera egna butiker då faller intresset för köpcentran och därmed också intresset av fejkade priser till närbutikerna.

Mig veterligen finns det idag endast en enda lanthandel som håller samma priser som städernas större butiker. Och det är Osbyholm lanthandel utanför Eslöv. Det beror på att ägaren Bengt Hansson också äger Berga lågprismarknad som förhandlar åt lanthandeln. Därmed får Osbyholm samma inköpspriser och håller samma konsumentpriser som ett köpcenter. Lanthandeln omsätter otroliga 14 miljoner på 200 hushåll och är ett levande bevis för att rättvisa priser får folk att ställa bilen på hemmaplan.

Borde det inte vara så här? Billigt på hemmaplan. I Osbyholm har byborna extra förmåner när de handlar. +1. lägre bensin och bilkostnader +2. Sparar tid, eftersom det tar mindre tid att handla + 3. Naturlig social kontakt vid matinköpen ger en bättre boendemiljö + 4. Mindre koldioxid från bilarna sparar miljö + 5. Lägre konsumtion. Detta för att man inte behöver lägga upp lager hemma Mindre varulager hemma ger lägre konsumtion.

Grossisternas aktieägare är inte betjänta av att finansiera köpcentran vilket är förenat med enorma räntekostnader och förluster vid felinvesteringar. Poängen är istället att stora butiker med sina grossistfinansierade franchisetagare - köpmän är mycket tacksamma och lättstyrda. Det ger grossistens direktörer ökad trygghet och friare händer att förverkliga sina egna idéer. Detta jämfört med otrogna själv finansierade köpmän i buskarna som ständigt ställer nya krav.

EU

Det bästa vore om även EU skärpte sina regler till att gälla alla former av grossisternas rätt att finansiera egna butiker och köpcentran. Idag finns det en mängd undantag även inom EU. Helt integrerade kedjor av grossist och butik är fullt tillåtna att etablera köpcentran. Dessutom vill fabrikanterna världen över ha ett högt pris nära bostaden och ett lågt pris lite längre bort. Detta för att skapa en Ahaa upplevelse av att det är bäst att bunkra upp. Stora lager hemma ger ökad konsumtion av fabrikantens vara. Coca Colas svenska pris skillnader finns beskrivit i boken Synvändan av ICA-handlaren Lars Andersson.

Konkurrenslagens skrivningar är en viktig miljöfråga. Särskilt gäller detta globalt när jättekedjor etablerar sig i Ryssland, Kina och Indien.

Räcker det då med att förbjuda grossisternas rätt att finansiera köpcentran och ge banker och köpmän fritt spelrum?

-Ja, det gör det.

Det sjuka är ju att grossisterna som borde vara fabrikanternas motpart här i samhället har egna intressen av saltade priser till närbutikerna. Det viktiga är att konkurrensen fungerar med rent spel.

Låt oss kämpa för billigare mat, mindre avgaser och högre vinst för grossist och butik.

Sammandrag - Bedrägeriet

Köpcentrans framgångar beror på närbutikernas oskäligt höga inköpspriser.

Grossistägda fastigheter och butiker med grossistfinansierade franchisetagare i köpcentran gör grossisterna mindre intresserade av ärliga priser och villkor till närbutikerna.

Dagens svenska grossister arbetar alla efter samma koncept. Egna stora butiker och skamliga villkor mot närbutikerna. Enfald istället för mångfald. Det svenska undantaget punkt 6 från EU:s konkurrenslagar om samtliga grossisters rätt att finansiera butiksetableringar bör upphöra.