Kostnads och Intäkts-analys

av grossistens kostnader för landsbygds-butikerna

Enligt ICA:s egna siffror och uttalande av fd vd Svante Nilsson i Veckans Affärer år 1998 är lanthandlarna lönsamma för ICA.

Tyvärr har man endast för år 1981 släppt ut distributionskostnaden för delmarkanden glesbygdsbutiker - lanthandelsbutiker.

År 1981 hade ICA 4000 butiker med en omsättning på 24 miljarder. Av dem svarade de 1.100 glesbygdsbutikerna för 1,7 miljarder vilket är lika med 7% av 24 miljarder. Enligt förbundsrapporten tas 7% av ICA:s totala distributionskostnader i anspråk för gruppen glesbygdsbutiker. Både försäljning och kostnader blev alltså 7%. Därmed kan man dra slutsatsen att distributionskostnaden till många små avlägsna butiker inte var högre än till de övriga 2900 butikerna som befann sig i tätorter. De stod alltså för hela 93% av försäljningen men också för 93% av kostnaderna.

"Samordnade transporter m m ger glesbygdsbutikerna ett verksamt stöd utan att fördyra partihandelsverksamheten." heter det vidare i förbundsrapporten.
   
Min slutsats är alltså att det inte borda vara rimligt av grossisterna att lämna sämre priser till lanthandelsbutikerna.

KÄLLMATERIAL

Utdrag ur ICA-förbundets rapport år 1982.              Siffrorna gäller år 1981

Veckans Affärer nr 35 år 1998

Utdrag ur intervjun av Hans-Olof Englund med ICA:s vd. ( Englund har tidigare varit journalist på ICA-nyheter.)

3 % i KOSTNADER

I verksamhetsberättelsen för år 1981 framgår det att distributions- kostnaderna till butikerna för ICA EOL (distrikt södra Sverige) är 2,87% av partihandelns försäljning till butikerna. Siffran avser verksamheten med att lagra och plocka ihop varorna på lagret samt att köra ut varorna till distriktets butiker. Både rörliga och fasta kostnader för byggnader och andra investeringar är medräknade.   
Mycket har förändrats sedan 1981. Vägstandarden ute i landet är idag mycket högre med fler motorvägar, 90-vägar och fler asfaltvägar även i glesbygd. Distributionskostnaden för grossisterna har sjunkit till ca 2% av partihandelsomsättningen. I konsumentled torde det bli ca 3 kr per hundralapp. Det bör observeras att även om det idag skulle skilja sig något i kostnader för olika butiksgrupper motsvarar det inte de enorma skillnader som finns i inköpsvillkor för butikerna. Det finns alltså ingen skälig grund för prisskillnader i konsumentled att finna i högre kostnader för distribution till glesbygdshandeln. Enligt årliga undersökningar gör både stora och små butiker dessutom samma prispåslag. Och marginalen håller sig konstant runt 20% i båda grupperna.

                                       Frågor till ICA-styrelsen

För att kunna göra en ny aktuell analys av kostnader och intäkter för landsbygden har jag år 1997 och 1999 ställt följande frågor till ICA-styrelsen.

Svenshögen den 28 mars 1999

Till
Vd Svante Nilsson

Kopia till ordf Bengt-Åke Billing

Kostnads- intäktsanalys av varutransporter till glesbygden

Jag läste ett uttalande av Dig som intresserar mig mycket. Det är från Veckans Affärer 24-8-98 med rubriken "Bodknodden blir börsknutte". Anledningen till intresset är att jag söker svar på ett antal frågor för en kostnads- intäktsanalys, men först några referat.

Journalisten Hans-Olof Englund: "Men externa ägare kommer alldeles säkert också att kräva att ni gör er av med olönsamma butiker i det inre av Norrland och på andra håll. Det kommer att smärta?" - Så blir det inte. De butikerna är ingen belastning för ICA centralt. .................... .................................      ..................................................................

"Det kostar väl trots allt en slant att stanna varubilen där för att leverera 10 kg köttfärs och några tomater?"                                                               

   -   Bilarna åker ändå den vägen och de handlarna betalar mer          för sina leveranser än den stora Kvantumbutiken, som kantillgodoräkna sig diverse kvantitetsrabatter. Som i all annan   kommersiell verksamhet, alltså. Marginalkostnaden för att         fortsätta den distributionen är därför näst intill negligerbar.        

Journalisten gör mellan raderna två antagande. Små butiker som medför långa transporter är olönsamma för ICA. Samt att koncernen av ideologiska skäl subventionerar mindre butiker på landsbygden.

För journalister, kommande aktieägare, förbundsmedlemmar och inte minst för koncernen självt borde det vara intressant med en kostnads- intäktsanalys av de olika butiksgrupperna. Detta för att undanröja den okunskap som journalister visar och framförallt för att fatta rätt beslut inom koncernen.

Jag har själv gjort en kostnads- intäktsanalys av glesbygdsbutikerna för år 1981. För övriga år saknar jag material. Det är av denna anledning jag skriver till Dig för att be om mer aktuella siffror.                                            

Före frågorna vill jag här ge Dig en allmänt hållen berättelse av min kostnads- intäktsanalys.

                                                 Analys -81

Här följer två sidor med en redogörelse av kostnader och intäkter av distributionen av varor till lanthandeln vilket framgår av "Bedrägeriet mot närbutikerna"

                              Frågor för en ny kostnads- intäktsanalys

Jag är intresserad av delmarknaden Lanthandeln. Detta eftersom den till skillnad från delmarknaden Nära troligtvis innehåller en större andel butiker som får frysta och torra varor samlastade. Delmarknaden Lanthandeln medför ju också längre transportavstånd. Ur ICA-historisk och samhällsperspektiv är denna marknad också särskild intressant. För år 1997 utgjorde lanthandeln en egen marknad inom ICA och inte som nu sammanslagen med mindre närbutiker i bostadsområden. Jag är därför intresserad av siffror för 1997, men om det internt finns en uppdelning av marknaderna nära och lanthandeln även för 1998 är jag tacksam för det.

1a ICA-Nyheter har nämnt att vi 1998 hade ca 600 ICA-lanthandelsbutiker, vad blev den exakta siffran för ICA:s delmarknad lanthandeln 1997?

1b Hur mycket omsätter denna delmarknad tillsammans i konsumentled?

1c Hur mycket omsätter denna delmarknad tillsammans i grossistled? Eller m a o hur stor andel av ICA-partihandelns försäljning till butikerna svarade lanthandelsbutikerna för?

1d Hur stor andel av ICA:s distributionskostnader tar de? ( år 1981 = 7% )

1c Hur definierar ICA begreppen landsbygd och lanthandel?

   På ICA EOL:s tid redovisades koncernens distributionskostnader i förhållande till omsättningen. Se bilaga ovan.

2a Enligt bifogade exempel på redovisning av kostnader i årsredovisningarna för -81 och -85 vore jag tacksam för -97 (98) års siffror för transportkostnader i kr och % av partihandelns omsättning.
2b samt lagerkostnader i kr och %.
2c Hur stora är lager och transportkostnaderna i % av partihandels-omsättningen enbart för gruppen lanthandlare?

Om man räknar ihop lager-kostnader och transport-kostnader i ICA EOL:s verksamhetsberättelse för 1981 ser man att distributionskostnaderna var 2,87%. Detta är alltså ett genomsnitt för ICA-butikerna i södra Sverige. Om siffran 2,87% är relevant för hela Sverige hade distributionskostnaden för de 1.100 glesbygds - lanthandels-butikerna blivit 2,87%. Detta eftersom kostnadernas andel var densamma som andelen av försäljningen. Jag vill med svaren göra en jämförelse på riksnivå av förhållanden idag.

    Hur omfattande är ICA:s bonus och rabattsystem idag?
3a Hur stor andel av bruttomarginalen går åt för att finansiera dessa system?

3b Vad blev ICA:s bruttomarginal för 1997 och 1998?
Var vänlig och bifoga en lista på nuvarande bonus och samtliga former av rabatter, t ex volymrabatter och pallrabatter.

4a Hur stor andel av Sveriges befolkning är åretrunt-boende på landsbygden?
4b Hur stor andel har sommarstuga?
4c Hur stor andel övernattar på något annat sätt någon gång under året på landsbygden?
4d Hur stor andel av dagligvaruhandeln sker idag på landsbygden?

        ICA-Nyheter hade ett reportage från distriktårsmötet i Sundsvall om ökat mandat till inköparna att sänka ICA:s inköpspriser från fabrikanterna. Där framgår att inköpspriserna kan sänkas med 8-10%. Se artikel, bilaga 4.
Bristen på mandat medför att lågprisbutikerna tack vare grossisternas passivitet kan förhandla till sig förmåner direkt av penningstinna fabrikanter på andras bekostnad.

5a Om ett ökat mandat genomförs kommer det då att innebära att samtliga ICA-butiker inklusive lanthandlarna får lägre inköpspriser och stormarknaderna färre och sänkta rabatter?

5b Kommer stormarknaderna att överleva om fabrikanterna får sämre marginaler för specialrabatter?

    Med ovanstående frågor för analysen söker jag svar på om det är rimligt med nuvarande rabatter. Lanthandlarna erhåller idag mycket sämre rabatter än sina konkurrenter. Och i södra Sverige har ju landsbygdsborna mycket nära till en stormarknad. Rabatterna som gives är därmed helt avgörande för en just konkurrens.

Var vänlig och ange svaren i 97-års siffror inklusive moms, och ange om något annat gäller. Verksamheten för ICA Servicehandel skall inte inkluderas. Jag vore djupt tacksam för svar på så många av frågorna som möjligt.

                           Med ovanstående frågor för analysen söker jag svar på om det är rimligt med nuvarande rabatter. Lanthandlarna erhåller idag mycket sämre rabatter än sina konkurrenter. Och i södra Sverige har ju landsbygdsborna mycket nära till en stormarknad. Rabatterna som gives är därmed helt avgörande för en just konkurrens.


                            Med vänlig hälsning

                            Lars-Åke Larsson
                            ( fd lanthandlare )

Bilagor: 1.Utdrag ur förbundsrapport
              2.Utdrag ur ICA EOL:s verksamhetsberättelse år 1981
              3.Utdrag ur ICA EOL:s Verksamhetsberättelse år 1985
              4. artikel från ICA-Nyheter